Stadens lIjus Malmo stadsmiljoprogram Sr _ © Malmé Stadsbyggnadskontor Rey eT a hs - bi Gatukontoret MalméSTADENS LJUS Tnnchall Bakgrund Forord Inledning Allmant = Lusetsprinciper = Ljsets historia = Lsets fare © Armateren Ljusets funktion Medveten Ijussittaing ~ Ljuset vise vagen = Ljas dar det behovs ~ Cus di det ar vackert ~ Moker dir des behovs Malmis belysning i dag Forslag till ijuspolicy fr Malm ~ Ho stall staden jussteas? ~ Hur sll siadens belysneng undertlas ~ Vile armanver skal anvandes 10 10 u Gb 1s 6 18 a 2BAKGRUND 1892 inteddes ett arbete med elt staésilloprogren: i Maio, Det ar ‘tt samarbersprojett reli Gawskortoret Malmo och Male Stads- bbyggnadskentor. Stadniljopcogrammets overpripance malar: "Atl ge Mand ~ som hethet och de olka stedsdelama - en rag ‘ch foratirk identiter Mand ska genom deta bi vackrare och ‘mer lockande for boeude och besRare” Det ska synas at Malmo ar Skies huvudstad. Stademijoprogrars- ret ska skapa rktinjer fOr stadens gol, rum, vaggar ocb lus som rrajlggsr det Detts program “Staden Is" ~ program Se vtomhusbelyaning icity - ar en delzapport i sadsmileprogrammet. Andra dear som ing eller ‘oramer ating r= Si anvinds Matead City ‘+ Fasedskytning {centrum ‘+ Rasader och skyltar i centeala Malawé - tee siifier ‘+ Uceserveringar i centrale Malcns + Matis ier © Malmittegen Stadens golv-rikutinjer for markbehandling Stades sah bypgnader -utformaingar och placeringsprincipar Stadens mibler ‘MalnaDs byggnader (1860-1960). Huma ar istitar, material (och flrger - en affisch ‘+ BiL- och eykelparkering i centrala Maim& Maria Isling, andskapserhitekt vid Gatukontor Malt at projektledare for nadsmijoprograret ‘Eva Dalmac, arkitekt vid Malm Stadsbyggnadskontor ar pojekoerdnator ‘Det huvodsakiigaarbetet med dete program har utes av: Maria ing Gatukemtoret Pekka Karppa Jan-Olof Harvigeson ° Eva Dain Stadsbyggnadskortocet ‘betes bar forarkrats i projeiterssyraropp on Anére, sadserbitest Let Josetson, gatas Gunnar Ericson, stastrécgirdsmdstare Mats Osson, tadsbyganadsdireltar ier och Hisaarer a frst ante nna aga 0k rade ‘lpr mason ‘Once ok Bilder pt it 790k 2 Foto Ett ant ier 8 40en¢pbberos el lid ea Sct dane. Bip sd pbleroe me lend on Sins Kowstmter. eo Nation salmacin Skt Sotho. taratoncr fd 9d ar Peto Kap ‘Bide oh asratisar pb id 1! och 12 fr med Hiab ftorna Blane Scape ook Marten cke Bera agama stdenger Nyt Saadene otStier as FORORD Stadens jus - progeam for utombusbelysning i centrala Malm ska ge vigldning nac muvarande be}ysning siz byras ut. Skriften sammenfttar vir ya on pi stadens us. Den gor ocksé vagledning rar det galler val av armatures, rogeammet presenterar ett nytt synsat: p8 gatvbelysningen. Lvset sks gora att ratiksaerheten garenteras och et ralzucbecna ska kaa ‘er sig trygaa mat rin och overfall i morke. Ljset sks dessuton: a= ‘indas frat forma et bepiplit,vacker: och stimulerande stadsrum under dygnets motka timmer. infer gima stadsummet med en te- atescen. Med Fuses hill gir det at ska. sirnmgar,leda Bicker ‘och Famhva date. ‘Malms Stad,rasighetsegare och butiksigare mate semerhets fe att ‘uppnd dle i progsarunet. Férhoppringsvisskx-asikien em betydel- sen av Jjuseatning Ska. Er trivsam och stimulerande kl's- och natt- ‘belypring okar Malmor atralcviter, Om maga ranniskor rir sg ute lander dygnets merka timmar mvnskar vandalism och skadegorelee En pastiv spire stactar dis forst och framst malmabomna dr vinzarag, men dar aven fastighetsagama och kommen ByMa5 fs at Ouan eee JonataINLEDNING En stad fortndrar karaktar nar morkret fller. Det mesta ter sig an- norlunda ir dagshuset Orsvunnit, Pltser med mycket Kusreklam, butiksskitar och restauranger kénns mer pulserande och spannande “by night”. Morka passager och parker kan upplevas som hotfila och fariga, En fidsam bostadsgata med nyfallen sno och mildaIuskiglor fin upplysta hem kanns stamningsfll och mysig, Staden har ald ‘minga ansikten. Men belysningen och morkret mejlar ut aya och starkare karaktrsdra, Staden blir ocksi mer svroverbickad i morker och det blr besvati gare att orientera siz. Det ar ald svarare att géra korekta astdnds- bbedomningar, Jamfor gama hur man upplever att ankinda till en frammande stad i dagslusrespektve i morker, Belysringen kan alvig fut ut esata eller eftrikna dagsluset. Det varierar for Ovtgt kraft beroende pa vader, std och tid ph dy ‘et I stillet ska beysningen ha som mil at ga staden try, orien terbar och upplevelserik under dygets morka timmar. Staden a€ en annan nar dagsjsetsaknas, nya kvaliteter och intryck ges. Detia bi Arar tll at goa stadsmljonforanderig och intressant Statens tosALLMANT Ljus Ljuse skal nte erst da s principer jet uta rambava naten. Mes spn- pande med fuset te Kontaster dir maker dar en vig, Lus kin sex som eft byggnadsiaterial. Ljuset ar det mes. pagiga medtet | avktleuren br at skapa rr, kira, hele och sting ‘Utomhusbelysing skal j fSrsta hand ge en bra orentering om om- sivningen. Soljset har en tydigrikining, vlket a6r at gator, tor ‘mm. bhi laa att up a form och rikting pi, Dagsluset varierar stindigtefler viderlek, dygnets och frets ging. Ljuset skal varer, e kontraser och up rser. Virtseende ar betoende av Koniras cr, skillnader mellan morkt och lust. Morker ren frutstting fe cen Tyckad lusitining, Ogatsoker sig altid il deljusa partierna vir Det minskliga ogat ar kinsligt for starka variatoner i Husstyrka Blandningen ar irriterande, men vanlgt forekommande i dagens stadsmiljo. Ljuset kan ge flera andra efekter son skuggor, slueter relicfer, slaps och reflexer. For att uppleva juet miste det fnnas rmorker. Var vari a full av Kontraster. Ljusets historia Anda sedan mnnisken time elden har vi kunt kata o35 Hus un de dyanetsmorka timmar. For var belting enix som de festa tvingades ransonerastringt. Tags och bvanjis var ecthsva ve tor ch vanliga bem pl lndetanvtndes de bar vid spectla ita ten, ¢ ex vid julmdiden. Resten av kvtlara tindes sckor av tri som phcerades specie le, Bamen bade ofas som upp atsamla stickorna och sedan vakta dem medan de lyse. Sjalylart var Token besvirande och eldfarar stor. Det gick inte att halla tant hela kvallasa utan bara medan set kravdes som arbetsbeysning under en time eller tv. Klara matte: med minsken satt manniskor och ut- forde sysslorinvid fonsten. I taden ansigs stckoma allt fbr elfarti- sg och talgusen var den vanligase Iusallan, Utomhus anvandes boss, lysstickor eller Iykta. Den allninne gatubelysningen intoduce- rades frst i Stockholm under slutet av 1700-tale. Fastighotsigarna ble skyldiga att hla. oljetampa Iysande utanfr sin fstighet fran -morkretsinbrot fra ill midnat under den morka drstiden Arsrytmen piverkades av brsien pi belsning. Under vinterhalviret ‘sick man til sings et par timmar efter mérkretsinrott och sov till, fryningen. PA sommaren utaytades de Gus dygnen for att ura ar- bet il ing in atten Pi 1830-alet kom stearnjusen. Aven dos- svar en Iyavara, men de gic att masstillverka och de sotade inte For dem som hade rid innebar de nya lusen ett standardlyt. Forta- sande var taelusen den vilugaste uskllan fe stashorna ‘Nar gasuset boriade spridasr& 18S0-taletblev det en sensation, For forsta gingen kunde man til ch med kosta pa sig att Isa upp gator- ra natttid,Stockholmara kurde flanera p& Noro och kika pa ba- sarema i flodande jus! Detta hadetdigare ingen upplevt. Kring 1870 introducerades fotogenlampar. Den foréndrade radikalt minniskors liv, Lampan var share, gav mer ius tll ett higre pis dn usen och fzasjusen. Den kunde esta istickorne och tlgjusen som fusklla fir de ménga, Fortrande arvindes den bara som arbetsbelysning Ljuset formade en kagla i ett ovrigt morkt rum. Fotogenet var si bilge att gaslusenaldrg fick nigon allman spridning som inomus- Jjusklla. Daremot blev gasjuset det varigaste sattet at Iysa upp Bator och torg. Det anvandes ocks i fmdgna storstadshem, Bik Tysgetin, Lrdegbvl pa Hotorge tel 1909,Det tog fio ir innan de festa svenska gator hade utrustats med sasbelysning, Gasen byttes undan for undan ut mot de elektrska Iyktor som kommit pi 1890-talet, Forst pa 1940-alet frsvana den sista gaslyktani Sverige. Kring 1930 dok den fostajusreklamen upp i stadbilden. Sedan dese har Busskytarna bivit stendardutrasting pt alla aTirsgator veda namnet. En annan ny jusilla r bllyktomna Nac bilara bial fle, Iyser allt ler bilstrlcastare, Under de senaste hundra iren har stadsiljonforandrats pi et radi- alt vi, Frm at ha vart mk, skrimmands och sviorienerad eer Solnedgingen, har den bivis bivt flodande av lus. Nar nutida tong ska jussttasp& et effet sat ar det tora problemet att overhu vud taget kunna dstadkomma liuselekter. Bile, spijus och skylar ger ett si kratgt usflode att ytan redan ar Overbelyst. DA sr det ‘mejligt att skapa stimningar med hp av extra Jus. Lite tlsptsat vill vi pastd att det stora probleme idag a fr myeket jus pa fel stillennir det tidigare genom hela minsklghotens historia vit beis- ten pa jus Ljusets firg Ljusts fig skiar kraft beroene pl viken typ ay lamp arma rena bestyciad med. Det rig raft gala fuse som i vant os vip ilfasleder ar oft ligtycnarun, Deana sala har ft Kraig kit fr art den forangerfrstalan dramatist. De festa figer ren brn ton skene.Ingetignyeanarom fskommer Maino cetran, Hogtryckanasin anvins dlremot, Det ger oc en gl ton, men frgforundrngen br nig rndre- Deana stp Ar de absolut vaniast som trafitbalyning i Male, {jokin rb lig dif och nes ge god iratevicksver ger ott kalt, mycket vit sken, men aterger farger pt ett riyeket battre vis. Aven denn lustyp forekommer allmant i Malmo centrum parker. En ny typ av lampa har introducerats, den salutors ander namnet White Son. Den har ext us som nirma sig det vsaliga _lodkuse,viket ar det lus som a mest kt dagaljuset. Denna lamp Finns pb nra plats’ Malm, tex Lilla torg ach ett par gator pi Gamla Vister Detar inte bligt att byta lamptyp. Det krBvs alld embyzunader av stolpama fr at byta typ av uskila, tex feén hégtrycksratrium tll White Son, eller fin ligtrycksnatrium til kvicksitver. Armaturen Ay tradition har armaturens utseende vagt mycket tungt vid val av gatubelysning,Arkitekter har hat utbildning i formlara, men déremot {ine usedttning Lampan har betraktats som en mobel som ska pas sa ihop utscendemassigt med omgivsingen. Armaturens ovrign ege: Skaper som formaga aft rikte js, blandning och usforing Nar bivt ‘gatuteknikornas huvudbry, Dessatehiker iviktade sig irr mest pb tf tlltcklgr justarka amaturer. Det vktigaste var att rt antl Tus stommade ner Over gaan Under senare ir ar intresset fr ssittning okat. Numera ar slval tekriker som arkitekter, medvetna om att armaturens formiga att besa ar val sh vktig som dess utseende. De dr ocksh medvet ait antalet lux inte siger got om Tusets kvalitet, enbart dess kvan ‘Nya Krav stills dafér pd armarurema, De ska vara vackea, hilbara, sti emot vandalisering och ge en god Fuskvalitet. Som regl bor forstspecificera vilken typ av usforng man vill ha pi en plats. Dar efter vis en armatur som kan ge det us som Snskas. Stade usSater ae (ina per ben LJUSETS FUNKTION His hur ofa teaikimensioten fet avgéma vilken iscensting en lat ir nated. Stace trafkerade yator dr sarktbelysa, Sm ila Bilor har mindre ius: Dagens fusmaé dominera av Keay pk sakerhet £r trafken oc Krav of tga energikostnader. Det far let til att ‘ontastfarge usmettor lagis ut Gver vie gator, Dessurom biecar Dolores srtikastve 1 tt gra tadens jusniljo an er Rrvicrande, ‘Aven sakerheraaspokten her ofast tilgodonetts, T morka pring och Dassagor som uppievts som olzygga har rian placerat en skal uset ska ge trygghet, men det Snns ‘le viktiza Wateier act wah fin vi Hussitaing, til exempel husets simcingsskapande effet. Med fuses Walp kan alika effektr uppnis En plats an goras fest lig upolyst och Gamhivas, En gata} kvarir med akice bebyggelse ax goras mer starningsall ned cn mjakare belysning, Man kan g0- ‘a passerande upomarksarima pi en fasadsskenhet genom at sitta upp viggarmaturer p& byggrades, Ljuset kar ocish anvindes medvetet fr attunderlata orieweringes i staden nated. Det ska skapa rom och rkmingar och spela med jus foch mérker. Oka autor med ola eigniter och karat an strakil- |ms gonom sitter de lr bela. Korsningar och overghagstfen cen Sirbehandles Det gr att visa frdsetringen Gver torg och pltser med Selysring, Det intressnata dr late alltid ait uterammes ir pps utan ofta hur dete upelystMEDVETEN LJUSSATTNING Nar stadensbelysning planera ska dttaske pi ett medvetet och val ‘genomtdnk vis, Flera olka mil sk uppnis aller bolysning, Staden delas ini like omrdden dir oika princper aller De kommersiella huvudstriken a markerade med bred linje. Dar ska Tusintensiteten vara hog, men andé varierad. Ljusreklam och spills fin butikerbidrar fill belysningen, som for Ovrigt sker med farmaturer pi ga stolpar, med fasadbelysring eller lampor pi fsa- sera Gator med blandat innehil, bostider, kontor och en och annan ‘butik, har en medelhog fusintesitet och ar markerade med steckad, linje. Har ger bostader och butker en hel del spiljus. Entréer bor ‘markeras med beysning. Ljuskllorna kan vara armatur pa stop el ler hangande Over gutan. De bor placeras ut med olika inbordes av ‘tind och placeras dar dct behovs extra lus. Specelt vackra detaljer ‘och byganader br isas upp. Bostadsgator, omarkerade, kan ha en lig belysnngsinenstet. Enté- er markeras med lampor. Spiljus frin boster ger et vackertslap- Hjus pa fasadera, Gatan blir upplyst av armaturer pd stlpe elle hhingande over gatan. Specie vackrafasader och detaljer kan mar- eras genom att de blr belysta Ma peter vgn Salons asGator med hig trafikbelastning och litet kommersielit innehall&r ‘arkerade med tock, streckad line. PA dessa gator ar dt vikvgt att fikstkorhotsaspekten viger extra tungt. Samtidgt ska tafkanterna uppleva staden som vacker, Dari ska belysringen vars malig in tensiv ver salva k&rbanan som anda belyses a bilens egnaIyktor. 1 stillet ska omgivningen belysas. Ljusklan kan vara en glestplacenad armatur pi hogre stlpe eller i hing Gver gatan med planslipat glas som minskarblandningen. Omgivande fasader och trotoarer sks be- Iysts mer med manga sma usar i lg hod, Vigar fram mot kors- hingar ska fi. starkare belysning sh att blister uppmarksammar cyk- lister och efende som nirmar sig Korbanan, Mal 2. Ljus dir det bebivs Ljuset i Malmo ska finas dar det beh - inte dir det hamnar for att stolparma ska ha ett visst bestint avstind. En internationell uli an lara oss mycket Barcelona fambive oft ljvssitningtsammanang, Staden har on ‘ydigstrukcur pa belysningen, Gator med olka kaaktarerjussits pi olika vis. Man kan hita suggestive bolysta babgator med ett ftal Iyktorplacerade exakt dir de behivs, PA de sd kommersiela str en uinyttjassplius och ndgra f8 accenter ger karaktir. Staden tr ime Overbelyt Dessutom har Barcelona satsat nigra mer spekt kulirajusinstallationer som viekt myikenhet ach uppseende. (Se bildipunkt 1 6p katt sid12), Den senare satsningen ar medveten och skickligt genomford. Liu sitringen av gamls stadsdear ar woligtvis resultater av knappa re sucser och got forstind, snarare an en uttankt state, Det har helt cenkelt inte funntstlracklign mycket pengar fo: att kunna kopa en Stor mingd gatlyitor at stlla med et vss, bestimt avstind. | silet, it tvungen att verkligen fundera Over var eft fital usepunkter ska placeras r att gora mest nytta. Darfor ar Barcelonas ‘ator idag inte Overbelysta, Krappheten krivde inlevese och fora Kan vi vida Mlockan baka i Malm? ‘Malmo ar overbelyst, Antaletlampor bor minska och Kussyzkan bl svagare. Om allmdnhelysningen blr mindre ljusintensiv kan det jus som finns anvindas for at rita uppmarksarmheten dit den behovs Har ar migra specillt viktiga punter at blysa pi alla Malm gator ‘och org Korsningar Bagge korsande vagama ska frses med extra belyning Otryges platser Platser dir manniskor kan Karna oro och radsla fOr vad som dole sig i morkret maste f specie behandling, Kanske ska ganpvigens Comgivning beysas i stale fr silva vagen? Det ger tryzghet Om endast gangbanan ar beyst exponeras den gende, medan den som forsoker gomma sig vi sidan om inte syne als. Om omgivningen bie uppyst ar det den giende som fir overtaget. ‘Torg och platser Stortorge, Lill torg, Gustav Adolstorg, Davidshalstorg, Triang- cn och Sodertull ska fa en Iusattning som markerar angrénsande gator, Dota ska undetattaorientringen och frstelsen av rummet Gs Kanalen, Slottspatan, Kungsgatan och Foreningsgatan ar granser rmellan stadsdlarparker, Ha ska fuskillrplaceras grins, men ime red nigot best avstnd sé att vi fir en upprepningsefekt som ger ett monotontintyek paypoey eer es soaiat earner ride on diate Shale, Bide Mal 2, Kut di det beGangvigar, trot ‘Har kr liga stolpa. Skalan ska anpassts till minniskans lingd. Di fall uset in frin sidan mot anskter att det syns tydigt och blandningsrisken minskar. Nar belysningen placerishogtbildas skug- ‘gor Som gor att det r svar att kana igen den man méter. Ml 3. Ljus dir det ir vackert Ratt belysting kan ge store skénhetsupplevelser. Ljuset kan leda blicken och framhava nya sidor av staden, Ett exompol ar den nya belysningen av Slottsparken och broarna over Karlen. Ljussitningen far Tite dramisk och Koncomtreras tl vissa punkter, tex undersidan aven bro, ‘Stadsmiljon ar som en scen dar scenografens wppift Ar att skapa en atmosfir, en stamring av us med olikarikiningar, usstyrka, fr ‘och rozeser, Visa objet som a vktigare n andra ska belysas extra ‘och ges sk ayekelbelysning. Andra dear av staden kan ffamhavas lle daljas med medveten fussataing, Det gir att anvanda lus for at gestalta och skapa uppleveser. Man 'bor dock undvikaallttr kontraterande belysning och arbeta med ett mjukt modellerande i 6vergangen mellan js och more. [yckelbelysning bor anvandas for att fsta uppmarksamhet vi speci- ell vackra fasader, konstverk, detaljer, vatenparter, vaste och trad asador Fasadbelysning ska goras med storia respekt for byggnadens arki- tektur, utan al fr dramatiskaeffekter.Slapljus ir att foredra,efter- som dot modllerar fram fasadens struktur och detaljer p& ett mjuktStrlkastarbelysning placerad pi distans ger slagskuggor och en ‘timning av teaterkuliss. Belysingen kan istllet med fore! placera nischer och under konsoler, Vanliga véggarmaturee behasliebelysning er ocksl en Shiljus in byggnadens inside ger mycket vacker fasadbelysning. Belysning av skyltar och jusreklam bor vara anpastad til fasadbelys- ningen. juset ska vara dmpat si tt byggnaden inte blir domineran- dde mot omivningen, Sammanbange i staden ska visas. Fasaden kan Fiamhavas, men intrycket fr aldig bli blindande ptt mar kringliggande mij. Vid ussatning a faseder maste hansyn tas tll ager och material. Ljusa fosader reflekterar exerpevis just. Manga smi uskillor ger ett mer nyansorat intryck tn nigra f stele kastare. Varje fasad och stadsrum méste analysers noggrant innan belysingen bestims. Det ar viktigt att det gérs en helheshedomaning av mljon Konstverk Av tradition belyser man skulpturer och Konstverk i staden med str kastare pt distans. Effekte blr dramatisk och kontrastrik. De ildas kraiga skuggor. Ext Konstwerk framirdder ofta mer intressant om Ijuskllora br fer och det bildas et nyanse Detaljer Det finns minga intessanta deta som poingterade accenter. Ex lock, skytar, tom, fasadomament, i stadsbilden som kan val iformade brunns Belysningen bor ras pi ett vil avvigt vis, En detalj hor sjsvfllet thop med sit sammanheng, och fr inte lsgeas hel fein omgivningen. ‘upptoning av juset ar at foredra famfbr en brysk spotVatt En juste som riktas mot vatten ror sig pd sama vis som vattnets via. Effekten kan bli en livigtrorig Gussinga pa vate, Gi "pple som positiv, Blindande reflexer fin vate divemot stérande. De bor begrin- sas fr at inte stora den svaga nathimlens speglingar. Natursrinder bor aldrig belysas Vister och trie Det kan vara vackert och effetfult att belysa visse utvalda vister loch trid. Kontrasterna fir dock int bli for kratiga. Ext upplyst tid ska inte stl mot becksvart bakgnind. En blomstersppsttting ska inte bebsas 8 att det blir "utskuret” ur den omgivande mij, Ljusskalan ska tons a fin huvudobjektet ut Mil 4, Morker diir det behavs ‘Utan morkret skulle vi inte rst att uppskatta Haset. Det ena fort erat vi Kanner tll dss motsts. Vi behover mérker som kontrast, til set. ‘Morkret kan anvandas for att dofia sidan som ar mindre vackert stadsbiden, Man kan undvika att belysa exempdvis tortiga fasader cllergnragencdfarter. Plats som inte ska frambavas, men som bebo ver Jus fr att man ska kuna orientera sig och kinna sig nigorlunda stker, kan hi ligt placerad neditriktad pollabelysning. DA syns inte Platsen i mockret. Marker kan ocksb anvindas fr att skapa stémning. Lunds Domkyrka fr inte fasadbelt. I tornens kolonettrader finns mingder av sin lampor monterade. De ger ett visst slips utanptormen. Men salva Hingskeppetvilar majsttiskt tungt och vig i mérkret,wiguande byxgnadersbelysningar, gatyktor och butikskyltar ger sh mycket spillus att kyrkans konturer kan urskijas i morkret. Inieyeket bir imponerande. Kyrkan kan ses pit ungefar sama vis som fice gashusens tid. Har fins en suggestionskraft som helt hade sitt forlorad om fesaden vartfasadbelyst med bredstrdlande spot- lights pi master. Med rate forusitningar kan morkret anvandas for skapaeffekter MALMOS BELYSNING IDAG Det fins stora bristr i Malm stads belysning Ett stort problem ar en generell overbelysring i staden. Detagillerfrdmst utmed de store infirtsvigarna sasom Drottninggatan, Féreningsgatan och Norra Aven vssa gigatorsisom Sédra Férstadsgatan ar over- gatan forutom globarmaturer aven innehller en mange jus fin skylfonster som i sg skulle racka far att Iysa upp gaan, For myeket och fr ila rikta us sprids. Dettainnebir at belysningen blr ‘onbdigtdyr och energikrivande. Har kan varktade insatserfrskona staden, samtidigt som driftskostnaden sinks, Aven investeringat i nya Aanpaturer eller snring av aldre kan ona sig pit sik, Hela innerstadens gatunit domineras ay spinnbelysning bestyckade med hogtrycksnatrium i koflertarmaturer. Fordelen med belysningen fratt den dr energisndl och suddar ut shuggor vilketanses oka trafik- siketheten, Den stora nackdelen med armaturen ar att den ger en rmangd "slashjus” mot fasader, Kanaler och annat dar juset inte hor hhemma och att salva uskillan hogtrycksnatrium forvranger fire ‘tergivningen och medfor at alla grona oh roda finger br adaktiga Koferbeyning - Malm vanigate armaStatens vs Armaturema uimed Malns gigntor och centrala org har visser gen ett starkt shuipturalt uttyek och gor sig mycket val dagtid Dessvarre ger de inte nigon god belsning. Ljsgoberna blandar och ‘ger valdigt Ite lus. De riktar inte heller just ochhalperdirmed inte til att underlatta orientering eller var man bor fsa sin uppmarksamn- het, Det huvudsakliga luset pa Sodergatan kommer dessutom fein sk kofferar som hanger i spinn over gatan.GicberIyser egentigen ‘bara upp sig salva och spider ett svagt allmanfus at alla hill Be- traktaren ser en rad Iysande kulor lings gatan, men ite silva gatan, ‘Amaturera ar ibland utplacerade pA ett sitt som skapar oro. Pa Sédra Férstadsgatan bryts raden av [usglober | hojdé med skulptu- en "Soles finger’. Melian Triangeln och denna oats ar armaturema placerade pi vista sidan och de str inte lingreiinje med vara, Stadsbilden ger ingen ledri tl varfor man val at gora PA nigra torg, bla, Stortorget, finns master med strilkastarbelys- ning. Efekten bli kraffull och Gverdriven, Det bildas krafigaslag- skuggor och stimningen bir ndgot hotfl, belysningsmetoden fore- kommer som bekant vid gransstationer. Fasadbelysningaraa runt torget ar ofta for starka och riktadeenbart mot et utvalt hus. Omg vvande bebyagelse hamnar i morker och helheten bir inte lisber. Ett undantag Ar belysringen av Kockska huse. Det ir belyst pet mu kare vi med et par skill som riktar uppmirksamheten mot a ket Torgens harn och ansitande gator ar sillan markerade med spe Giell belysning. Det skulle behovas frat orbits orienterbarheten i staden,LJUSPOLICY FOR MALMO Hur skall staden Ijussattas? Det fersag till Huspoliey som har redovisas a ett reulat av dein venteringar som gjorts och en realistisk ekonomisk bedommning av ge nomfrandet. Forsiaget inner fem delomtiden som bor behandlas uftn olika utgngspunkter och dir belysningen skall differentieras | innerstaden som inefattar Gamla Vister och omridet runt wigs toma ber belysningen forindras het. Har bér man satst pi ett om Fattande utbyie av Huskllor ock armaturer. Onwdet domineras av hogtrycksnatrium och belysring i spann. Har fess en overgng till White Sonlampor eller motsvarande som ger en mycket bra firg- Atergivning som piminner om glédlampan. De koffetiknande erma- turema i spann skall byas ut mot Stockholmslampan. Denna over- ‘ging har inlet pi Gamla Vater. Gagatorna bor Uchalas som en Hethet. Vad gtller armaturval ar dettaredan genomfor dé gigatorna helt domineras av globarmaturer Armaturerna har et varde som identtetsskapande for Malmo, men de ‘er dessvirre en mycket dig iussitting av stadens viktgaste sre Har fnns tvitnkbara losningar,antngen kan man bygga om de be finliga globarmarurema si att jussatingen forbateas eller ocksd byta ut till nya armature Siento$irPavl Y Soe Mes a fel | € | Kunasgatan Sates osAut Hussitta kanalerna och kanalbroarna runt den gama staskar ran ar myeket angeliget och bor goras som en helhet. Dette arbete startade redan i slutt av 80-alet da kanalstrket utmed Sodra pro- menaden Gussates, men kilns redan fordrad d8 utvecklingen inom denna bransch gir miyeketsnabbt. Pl sikt bor dérfor ett utbyte ske Mod ett moderntsynsat, med do rita armaturerna och med de rk {2 Iuskllora startade ett Husitningsprojekt av kanalerna och dess broar 1996. En forsta etapp av detta genomfordes di och en andra etapp har genomfirs sommaren 1997, Det som gors tr punktbeys ring av enskilda trad och konstverk us kanalen och fussttnin typ av ussitning dr att tualikbelysning dominerar pi ett sidant sit att effekterna rskerar att gh fororade, En losning har testals mycket famgingsrikt i den se raste etappen dé spinnarmaturema har avblandats mot kanalsidan genom overmilning av kuporna, av broarna. Det stérsta problemet vid denn Drottninggatan/Regementsgatan ar en a stadens storst ifartsv sir. Gatan bor behandlas som en paradgata dB det ofa ar vin denna som man narmar sig staden, Omifittande ombyganader kravs for att isfa gatan till denna standard. Det kan innebaratradplanteringar, kas nalpromenader och materialval, men ockst forandrad Uussitning Har bor istllt fr den itensiva wrafibelysningen fina en bitre mijoanpassad ljussitting, Deva kan innebara at samma stora bi armatut, som finns pA Forening en. Bit cenklare sitt att betydligt frbatra Iussttningen av gatan dr att byta et undlipadeglaset i spinnbelysningen mot planslpat gles. 1 denna typ av armaturriktas use enbart ner mo sidorna.Gatans"jusak” rsvinnet och Guset hamnarenart dir det ska,Stadens us Kungsgatan, den gama paradgatan, bor bebasdlss med respekt Data gallerocks! sitet pt ike den belyses. Id ar lussatningen frvirrande och saknar al eflertanke. Utmed gingstrdket i mien av gatan stir gama gaslyktor som pf ena sidan av Amiralsgatan ar be styckade med kvicksilver och pi andra med hogtryeksnatrium. Utmed cykelvigen ar vanliga sk tandborstar med hogtycksnatrium place- rade och gatorna runt domineras av stark waflkbelysing. En oversyn av hoa gaturummet bor goras omgiende UUtover dessa omrden dar belysningen bor ses jet sammanhang bor sven fasader, landmirken och torg ljussittas specilt. Visa av dem som foresis belysas ar cedan idagjusstta, men det innebar ty- ‘irr inte att dtta a tilfedsstillande. De bygunader som hir bor hf tas fram ir Kockska, Kramers, Residenset och Ridhuset pi Stortor- get Det dr BK-huset och Rivieranfasaden pi Gusav Adolfstorg och det ar Vagnmusect och de vackra jugendhasen rant Drattingtorget “Male ar illd av tina och torn som bo bess, -Kyrktomnen pa Paul, Pet och Carob kyrkor dr sivklra landnrken liksom ternen pi husen runt Drottnngtorget. Ti sist bor aven stor ‘omsorg ligass pl ussitringen av stadens torgsisom Drottningtor- set, Stortorget, Gustav Adolf torg ach Davidshals torg, Hur skall stadens belysning underhallas? Underhillet pi en belysningsanlaggning ar nomalt en avagning mellan belysningskvaitet och lige driftskostnader samt hinsyn tl stkerheten 1 de central delama ay staden krivs en hogre sandard av kommu- nens beysningsonlaggningar. Vid de lampor som Press; rapporten ‘tex White Son blir lampbortfallet si stort att en underhillsplan med tt tdsiervall pdtv ar bor infiras. Dagens hogtrycksarmaturer barseviebyten var finde tr. Vidare kraver en hel de av de specialarma- turer som anvnds innerstaden rengoring a globglase dl. beryligt oftare an den 4-irs period som annars normalt ar standard, Pi senare tid ar anvindning av kvcksiveslampor iftdgasatts ur mil jognpunkt. Ett utbyte av dessa kommer at iniieas inom en snar famtid, Lampbytet gors ocksé for att skapa en battre ussitning dd kevicksiverskenetofta uppfttas som kallt och kyligt. Vilka armaturer skall anviindas? Staden behaver en fastlagd handlingsplan for vika armaturer och vile ken typ av stolpar som skall anvandas vid ayexploatering och vid ‘upprustning av gamla miler. Att anvands och dterkomma ill sama ‘yp av utrusining ba. vad galerarmaturer och stolpr forstarkersta- ‘dens identitet och malmoboma kanner igen sin stad, Har foreslis ett, ana armaturer som i forsitningen skall anvindas i inmerstaden. ll belysningsutrusinng skal milas med den fastlagda malmogrona fa- tee NCS 8010-010, Kanalbelysning -utmed kanalerna skal! den befntlga kandelabera Uuteslutande anvndas. Den gamla gjutfirmsarmaturen som tdigare var bestyckad med gasjusskall avindas i historska miljersisom Lila torg och runt $1 Gertrudkvarteret. Lamporna skal § framatiden vara besiyekade med White Sonlampor eller motsvarande, Pa Gamla Viisterskall vid forsat byte av armaturer Stockholmsarmaturen anvindas som spannbelysting och vara bestyekad med White Son= lampor som ger et glodjusiknande sken. Utmed stadens paredgats, Drottninggatan, bor vi den tinkta ombygenaden en satsring goras pi Ivo Waldérs bige, som aven fins pi Foreningsgatan utantor Stadshuset och vid Sodervien. Utmed de stora trafiklederna som oper igenom innersiaden skall en Overging tll planslipat glas pi spannarmaturera inforas Sian