You are on page 1of 2

www.myanmarunionconference.

org/
1
Adventist In Numei Ordination Pia
Thupatna

Adventist Pawlpi pen Christian lakah Conservative lam aneh zaw pawlpi khat ahi hi. Ahizongin a sungah
liberal Conservative zong om veve hi. Tua banah, Pawlpi patcil makaipite in upna tawh kisai-in
Progressive cih thukhun khat kiptakin na pom uh hi. Hih thu nihte in tuni dongin SDA pawlpi sung nasep
kalsuanzia huzap lai hi. Tua manin Numei Ordination piak ding thu-ah zong Adventist pen Protestant
dangte sangin zekai zaw-in, Roman Catholic sangin masa zaw cih ding ahi hi. Tu-in ahih leh nidang sangin
Adventist sungah, Numei ordination kizang zawta hi.

1. 1990 General Conference (GC)Kikhoppi lai-in hih thu zong kiukhat ah kihel hi. Numeite zong
Pasian nasepna sungah ciangtan lo-in zaitakin akihel theih nading thu khunna nei uh hi.
Ahizongin, Ordination piak ding vai-ah leitungbup pawlpi sungah saangkim zo nailo uh-a, a
langpante hat mahmah lai ahih manin, kipumkhatna a siat ding launa tawh, Numei Ordination
phalna pia lo uh hi.

2. 1995 kum ciangin GC in a phal nadingin North American Division(NAD)te in GC Session-ah hih
thu sung leuleu uh hangin, phalna ngah lo uh hi. A Division in akisapna zui-in ama Division
sungah phalna pia hen, cih ciang tawh GC in nga phot hi. Seh-li-suah sehkhat phalna cih ding ahi
hi. Tua hunlai-in NAD ah numei Elder zangkhin uh hi. SDA theology in Elder Ordination le
Ministerial Ordination a kibangin koih hi. Akilamdanna pen khuatual-a zat ding le leitungbup-a
zat theih ding nih bekin klamdang sak hi. EGWhite in The Desire of Ages(Khancin Lungdeih)
sunga the Great Commission (Note pai kawikawi unla, mi.., Pa min, Tapa min, Kha Siangtho
min tawh baptize un Matt 28:19-20) a hilhcianna sungah, tua sawlna pen thu-um khempeuh
tunga kipia sawlna hi ci hi. Tua hi leh, numei zong thu-um mi(believer) hi-a, commission sem-in,
sawlnate a zang thei ding cihna suak hi.

July 29, 2012 in Columbia Union Conference of Seventh-day Adventist in numei pasal deidan lo-
in ordination piak nading khensatna bawl uh hi. Pacific Union in zong August 19, 2012 in bawl hi.

3. China ah biakna suahtakna a omloh ciangin, SDA in gamdang tawh kizom organization nei theilo
hi. Ahih hangin 2000 kumin China-ah Adventist mi 200,000 vaal om hi. Tua kum August in
mithak 2000 tui kiphum ding om-a, SDA elder-te in tuiphum-a, nithum sikhop uh hi. Tua banah,
nupi khatin a mo ding nu le a tapa Lai Siangtho ahilh khit ciangin, amahtek in tuiphum hi. Tua a
tapa min pen David Leo hi-a, AIIAS pan in MA zo ta hi. Tua bang danin China gam sungah GC
sawl ahi selo tuiphum thei numei tampi om hi. Amau pen leitung bup SDA Kipawlna
(organization) GC in a phal zong hituan lo uh hi. GC tawh kizopna a neihloh uh hangin, China pen
Northern Asia-Pacific Division(NSD )gamhuam sungah om hi. NSD in tua banga numei tuiphumte
zong sawl lo khamlo, a hibangin koih peuh uh ahih zia anuai-a bangin kiciamteh hi:

Information that a number of women serve as ordained ministers in China has been cited as
justification, for unions elsewhere to proceed in a similar manner. It has been alleged that the
Northern Asia-Pacific Division recognizes these ordinations and has therefore established a
precedent for granting ministerial ordination to women. However, these ordinations were not
authorized or conducted according to the policies of the Church. Nor are these ordinations
approved or recognized/endorsed by the Northern Asia-Pacific Division. The Seventh-day
Adventist Church does not have an officially organized structure in China that is comparable to
www.myanmarunionconference.org/
2
other areas of the world. Government regulations do not permit outside involvement in church
affairs within China. The practice, in China, of ministerial ordination for women is acknowledged
as a reality that has arisen in China and is beyond the influence of the world-wide structure of
the Seventh-day Adventist Church.

4. Tu in SDA leitung mun tuamtuam ah tuiphum thei numei(women ordination) ong tangzai
semsem ciangin, GC in tulaitak in, Lai Siangtho dinmun le Pawlpi kipumkhat nading dinmun pan
in napi in akan san laitak ahi hi. Tua amuhnateng uh 2014 in kaikham dinguha, 2015 GC Session
ah khensat theih ding dinmun-ah atun dingin hanciam uh hi. Tua hun sung mahin, NAD le
division pawlkhatte ah Numei Siampi pia khin, zang khin zota uh hi.


Thukhupna:


Hih atunga Nambat 1, 2, 3, le 4 tng in SDA sunga hun zui-a kikheelzia le pomziate ong lak hi:
1990-2000 gualin Numei Siampi Khutngak ding(Women Ordination) thu SDA in numeite khutngak
apiak le ka ngawng tan ning cikha liang zahin Pr. Ngekta in pom haksa hi. Amah bang tampi om hi.
Kawlgam SDA sungah numeite elder, ordination piak ding le Conference-a din ding pen dawi
nasepna zahin kilipkhap phial ding ahi hi. Ahizongin hun kikheel, muhdan pomdan kikheel-a, tuni in
SDA sungah Women Ordination vai ong zai semsem hi. Leitungbup GC in ong zang le, MYUM in zong
a lungsim kuacik dinmun pan azai zaw-ah akoi ci kalsuan ding hiam cih angaihsut kholh ding ahi hi.
GC in a pom peuh protocol in pom lel peuh ding maw, ahih kei leh MYUM sunga ideology zong
huntawh kiton dingin puah ding maw cihte MYUM masuan lianpi ahi hi. Ahih kei leh sum le aana
tawh mipi uk lel ding maw?

Pawlpi organization sunga ideology kheel nadingin huzap lianbel anei thei ding pen Myanmar Union
Adventist Seminary(MUAS)-a Religious Department ahi hi. Amah in MYUM kikheel nadingin koi
ciang, evangelishts-te in bangciang huhthei dinguh cih ngaihsut hamsa khat ahi hi.

Ahangin MUAS le MYUM-ah theologian, scholar, le thungaihsun thei mi kinei lo hi. Tua ahih manin
MUAS Lai Siangthosang in MYUM nangawn ahuzap zokei leh, Evangelicals pawlpi liantata laka
khangkhia Upper Myanmar Adventist mipi koici huzap zo ding-a khua musak thei ding hiam cih pen
dawnkik ding ahamsa thukhat ahi hi.

Tua bang hunlaitakin, Conference-te in atunga Divisionte kiheei dan le China-a omziate hoihtakin
phawk gige peuh lehang, ong huh ong panpih zolo le ngeilo ding khat lam enin sihngak-a lung hiang
hunbeisak sangin Pasian muangin, ei-le-ei, imun-ah, imun tawh kituakin ngaihsun, sem-a, idin ding
ahi hi. Khristian tangthu sungah zong hun hoihloh ciangin, tua bang vive tawh thuman le nasep na
zomto uh hi. Tua bang nasepna pen mipi in I panpih ngam ciat ding zong thupi hi.

Reference:
En//:wikepedia.org/wiki/Ordination_of_women#cite_note-79
En//:wikepedia.org/wiki/Ordination_of_women#cite_note-82
En//:wikepedia.org/wiki/Ordination_of_women#cite_note-83
En//:wikepedia.org/wiki/Ordination_of_women#cite_note-84

The General Conference and Its Divisions, The General Conference Executive Committee, April, 2012. AN APPEAL
FOR UNITY IN REPSECT TO MINISTERIAL ORDINATION PRACTICES

You might also like