Elevperspektiv p skolmatematik
Jon Larsson
Hr berttar en matematikintresserad elev frn Danderydsgymnasiet om
sina erfarenheter och ger synpunkter p innehll och undervisning.
Det vi har gemensamt p vrt gymnasium r
inte i frsta hand stor begvning eller stora
kunskaper i matematik, utan ett genuint in-
tresse. Vi diskuterar ofta undervisningen i de
svenska skolorna och flera av oss har med
intresse fljt den senaste tidens debatt. I sam-
band med ett inslag i Aktuellt i brjan av sep-
tember fick jag hra talas om Nationellt Cen-
trum fr Matematikutbildning och tog kon-
takt med frestndaren Bengt Johansson. Han
erbjd sig direkt att komma till Matematik-
gymnasiet och diskutera med oss elever.
Resultatet blev den hr artikeln, genom
vilken vi hoppas kunna ge uttryck fr vra
sikter om vad som r bra med den svenska
matematikundervisningen och vad som skul-
le kunna gras bttre. Vad vi vill, r att barn
och ungdomar ska finna matematiken intres-
sant och stimulerande, istllet fr trkig och
enformig, vilket mnga tyvrr gr idag.
Hur ska man nrma sig matematiken?
En av de frsta frgor vi stllde oss var: hur
ska man nrma sig matematiken? Ska lra-
ren ge eleverna en uppsttning verktyg, visa
hur dessa fungerar och sedan lta eleverna
va sig p att anvnda dem? Eller ska lra-
ren istllet ge sina elever problem och sjlv
fungera enbart som rdgivare?
DN Kunskap lt fr ngon mnad sedan
ett antal lg- och hgstadieelever recensera
olika lrobcker i matematik fr sina respek-
tive rskurser. Ngra av eleverna var vldigt
intresserade av matematik, medan andra tyck-
te att det var skolans trkigaste mne. Dock
verkade alla dela sikten att det r kul med
problemlsning.
Jon Larsson gr tredje ret p Matema-
tikgymnasiet i Danderyd.
34
Detta stmmer vl verens med vad vi kun-
de enas om, nmligen att den svenska
grundskolematematiken till alltfr stor del
bestr av upprepade praktiska vningar
med redan knda redskap. Detta trots att
det inom mnga andra mnen till exem-
pel historia eller samhllskunskap r van-
ligt att lraren ger sin klass i uppgift att
sjlva utforska ngot medan han eller hon
sjlv spelar en ganska passiv roll.
Mer utrymme fr problembaserad inlrning
i matematik skulle definitivt inte skada! Det
slog mig nyligen att jag sjlv gtt s lngt i
den uppfattningen att jag, nr jag intervjuar
skande till matematikgymnasiet, ser det som
positivt om de tycker att hgstadiematten r
trkig det innebr ju att de har rtt instll-
ning till matematiken. De flesta hr p mate-
matikgymnasiet minns nmligen sin hgsta-
dietid som en period d matematiken gick ut
p att lra sig en viss metod och sedan tillm-
pa den p ett femtiotal vningsuppgifter som
alla var i det nrmaste identiska.
Frmodligen har mnga andra samma
uppfattning, och risken r mycket stor att det
leder till att de som faktiskt r intresserade
av matematik frlorar hela sitt intresse, dr-
fr att de inte fr mjlighet att vara kreativa;
de tvingas anpassa sig till en metod som r
direkt trkigt. Det finns frsts eldsjlar som
visar matematiken ur en annan synvinkel och
verkligen lyckas stimulera sina elever. Men
de r alltfr f.
Det skulle skert kunna finnas mnga fler,
men lrare vgar kanske inte riktigt frng
gngse tradition och ge sig in p omrden
som de kanske inte ens behrskar sjlva. Vrt
rd r: var inte rdda! Det r inte fel att sga
till sin klass: Hr r ett problem som jag inte
Fr vidare information om Danderydsgymnasiet, se
http://www.dagy.danderyd.se/
Nmnaren nr 4, 1999
begriper sjlv. Ska vi frska lsa det till-
sammans? Mnga elever skulle skert tycka
det var jtteroligt att f gna en lektion t att
utforska ngot som r lika oknt fr lraren
som fr dem ja, kanske till och med f mj-
lighet att vertrffa sin lrare.
I slutet ger jag fem problem frn fem olika
grenar inom matematiken som vi starkt rekom-
menderar t ex hgstadielrare att presentera i
sina klasser. Tv r tagna frn Hgstadiets Ma-
tematiktvling, HMT en matematiktvling
som r ppen och tillgnglig fr alla. Den ut-
gr i sig en alldeles utmrkt vning i problem-
lsning, se http://www.matematik.su.se/hmt
Fler matematikproblem finns i Nmnaren el-
ler i olika problemlsningsbcker t ex HMTs
jubileumsbok.
Nivgruppering
En annan vanlig och viktig frga nr man
diskuterar matematikundervisning r den
om nivgrupperingar. Det finns frdelar
med att dela in en grupp i de lite bttre och
de lite smre, men frmodligen lika mnga
nackdelar. En uppdelning ger visserligen
varje undergrupp strre mjlighet att arbe-
ta i sitt eget tempo, men det gr det ocks
svrare fr ngon i den lgre gruppen att bli
bttre, eftersom nivskillnaden kar med ti-
den och efter ett tag kan bli s stor att det
nstan r omjligt att byta grupp uppt.
Dessutom kan uppdelning efter kunskap
eller begvning ltt skapa osmja i klassen.
Trots dessa och andra argument mot ni-
vgrupperingar, tycker vi det r viktigt att de
som visar intresse och har potential att vida-
reutvecklas fr den stimulans som de beh-
ver och frtjnar. Det r lika viktigt att de
som har det lite svrare inte blir lidande. Har
skolan resurser att ordna extrakurser i mate-
matik r detta frmodligen den bsta lsning-
en. Annars r det bttre n ingenting att de
som vill tillts avancera utver den vanliga
kursplanen kanske genom att f titta i gym-
nasiets lrobcker, kanske genom att gna
sig t problemlsning.
Vi kan sammanfatta vra sikter som s:
det viktigaste r att matematiken inte i frsta
hand ska presenteras som ett stumt redskap
fr andra vetenskaper, utan som ngot som i
Nmnaren nr 4, 1999
sig r spnnande och intressant. Matema-
tiklaborationer, eller problemlsningssessio-
ner, frhjer svl intresset fr matematiken
som engagemanget i skolmnet matematik.
Slutligen mste de som vill avancera ges
mjlighet att gra det fr att kreativiteten
den egenskap som i slutndan frmodligen
r den allra viktigaste nr man gnar sig t
matematik inte ska d.
Ur Nmnaren 7(1), s 4
Miniportrttet av Euler
Problem 1 (Knigsbergs broar)
Befolkningen i Knigsberg brukade p
sina sndagspromenader roa sig med att
frska g ver stadens sju broar (se bild)
p s vis att de gick ver varje bro endast
en gng och, nr de var klara, var tillba-
ka p samma strand som de brjade p.
Tror du de lyckades? Om inte, varfr?
Problem 2 (frn HMT, kval 93/94)
Finns det en triangel som har strre area
n en annan, men samtidigt har alla si-
dor kortare n varje sida i den andra?
Problem 3
Tnk dig att du gr i en skola med 733
elever. Bevisa att det finns minst tre elev-
er som fyller r p samma dag.
Problem 4 (frn HMT, kval 95/96)
En simmare p vg uppstrms i en flod
mrkte frst efter tio minuter att han tap-
pat sina badbyxor. Han vnde d och sim-
made (lika snabbt som tidigare) tillbaka
och kom ikapp badbyxorna 1,2 km frn
den plats dr han tappade dem. Hur
snabbt flt floden?
Problem 5 (frn Skolornas matematik-
tvling, kval 99/00)
Man vet att andelen ljushriga bland dem
som har bl gon r strre n andelen
ljushriga av hela befolkningen. Mste
d andelen med bl gon av de ljushri-
ga vara strre n andelen med bl gon
av hela befolkningen?
35