Rapport: Boken p Katedralskolans innergrd

Besiktningen r genomfrd av: Johan stberg Landskapsingenjr J. stberg AB 070-910 81 01

Arne Mattsson Gatukontoret Malm stad 070-834 14 03

Innehll
1 2 3 Bakgrund ......................................................................................................................................... 3 Syfte ................................................................................................................................................. 3 Skador och rtangrepp .................................................................................................................... 3 3.1 3.2 Skador ...................................................................................................................................... 3 Svampar ................................................................................................................................... 5 Bilder p svampar som erhllits frn skolan ................................................................... 7

3.2.1 4

Mtning med PICUS Sonic Tomograph............................................................................................ 9 4.1 Underskning av boken ......................................................................................................... 11 175 cm hjd ................................................................................................................... 11 80 cm hjd ..................................................................................................................... 12 60 cm hjd ..................................................................................................................... 13 40 cm hjd ..................................................................................................................... 14 10 cm hjd ..................................................................................................................... 15

4.1.1 4.1.2 4.1.3 4.1.4 4.1.5 5

Slutsats .......................................................................................................................................... 16

1 Bakgrund
Katedralskolan i Lund fick sin nuvarande placering i Lund 1837 och 1857 planterades enligt uppgift den bok (Fagus sylvatica), som nu pryder innergrden. Enligt uppgift ska boken vid planteringen ha varit 20 r gammal, vilket gr den till 175 r i r. Denna lder r anmrkningsvrt fr en bok i stadsmilj d stadsmiljn betyder ett helt annat slitage i form av bland annat kompakterad jord, froreningar och beskrning n vad som frekommer i en naturlig milj. Boken p katedralskolans innergrd r inte bara mycket viktig fr traditionen p skolan, utan har ven ett mycket hgt estetiskt vrde och r drmed mycket bevarandevrd.

2 Syfte
Syftet med denna rapport r att utreda de skador som boken har, samt underska om det frekommer rta i trdet och i s fall hur stor utbredning denna har.

3 Skador och rtangrepp

Boken har ett flertal allvarliga skador, vilka kommer att utredas nrmare nedan. De mnga skadorna har gjort att det totalt saknas bark p 240 cm av den totala omkretsen av 440 cm, mtt vid ungefr 1,3 meters hjd, vilket blir strax under 55 % av stammens totala omkrets.

3.1 Skador
De rent fysiska skador som frekommer, vilka har uppkommit genom medveten skadegrelse r mnga, dr de strsta bestr av en svr brnnskada och barkskador som uppkommit i och med en yxa eller annat tillhygge anvnts mot boken. Brnnskadan upptar en strre del av bokens ena sida och det finns ven ett flertal svampkroppar som vxter p skadan. Enligt utsago ska veden ha varit s varm att det ngade vatten ur stammen d branden slcktes, vilket betyder att veden kan ha skadats lngt in i trdet (Bild1). Nr det gller skadorna som troligen skapats av yxhugg gr det tydligt att se hur trdet vallar ver skadan, vilket r ett bra tecken p att trdet hanterar skadan vl. Tyvrr gr det ven att se ett rtangrepp som hindrar vervallningen p skadans vre hgra sida, vilket kan betyda att skadan kan ha varit en av ingngsportarna fr de mnga svampar som kommer utredas senare i rapporten (Bild 2).

Bild 2. Skador av yxa eller annat tillhygge, samt det rtangrepp som finns p skadans vre hgra sida.

Bild 1. Brnnskadan som tcker en stor del av trdets ena sida.

Som tidigare nmnts saknar boken bark p 240 cm av den totala omkretsen av 440 cm. Detta inkluderar dremot inte de platser dr barken r dd, men fortfarande sitter kvar p trdet. Den dda barken beror troligen p att olika sorters svampangrepp som har angripit trdet mellan barken och dess ved. Ett exempel p en sdan situation finns nedan (Bild 3)

Bild 3. Bark som har lossnat frn trdet, vilket troligen beror p svampangrepp.

3.2 Svampar
Olika sorters svamp frekommer mer eller mindre ret runt p rtangripna trd, men den bsta tid att se svamparkan r p hsten, och den tid p ret d minst antal svampar syns r p vinterhalvret. D underskningen gjorts under april och maj mnad finns det drmed en risk att fler storters svampar n de som finns redovisade under detta kapitel finns p trdet. Om trdet ska str kvar br drfr en ytterligare inventering av vilka svampar som frkommer p trdet gras, detta fr att faststlla om det frekommer andra skadliga svampar n de som hittats. Mellan tv av trdets rtter ptrffades stubbdyna (Kretzschmaria deusta, synonym Ustulina deusta), vilken r en mycket allvarlig rtsvamp. Stubbdynan brukar frst synas p trdet d den redan har angripit rtterna, och ven en mindre svampkropp kan komma frn ett stort rtangrepp p rtterna och vid trdets stambas (Bild 4). Stubbdynan frekom ven p ungefr 1,7 meters hjd, vilket r anmrkningsvrt och mycket orovckande (Bild 5). ven vinternagelskivning ptrffades under besiktningen (Bild 6 och 7), denna svamp r dremot inte lika aggressiv som stubbdynan.

Bild 4. Stubbdyna mellan tv av trdets rtter.

Bild 5. Stubbdyna p ungefr 1,7 meters hjd, ptrffad ovanfr angreppet mellan tv av trdets rtter.

Bild 6. Vinternagelskivling ptrffad vid den brnnskadade delen av boken.

Bild 7. Vinternagelskivling ptrffad p den brnnskadade delen av boken.

3.2.1 Bilder p svampar som erhllits frn skolan Katedralskolan har ven bidragit med ytterligare bilder, samt med de artbestmningar som de sjlva gjort, vilka redovisas nedan. P den bokens brnnskadade del syns ett strre angrepp av vinternagelskivling (Flammulina veltipes) (Bild 8).

Bild 8. Vinternagelskivling

Vid skadan som troligen uppkommit i och med yxhugg gr det att se en svamp som skolan artbestmt som ostronskivling (Pleurotus ostreatus) (Bild 9), vilket stmmer verrens med de observationer som vi gjort att det frekommer ett rtangrep i anknytning till skadegrelsen.

Bild 9. ostronskivling

4 Mtning med PICUS Sonic Tomograph

Fr att kunna f en uppfattning av om det finns hlrum och/eller rtangrepp i trd finns det ett flertal metoder som kan anvndas. Vi anvnda en s kallad PICUS Sonic Tomograph fr underskningen av boken. Denna underskningsmetod valdes d den inte ger ngra skador p trdet utan anvnder ljudvgor fr att detektera frekomsten av hlrum och/eller rtangrep. Metoden ger ven en tvdimensionell bild ver hela den underskta skivan av trdet, vilket ger en god bild ver eventuella hlrum eller rtangrepps utbredning. PICUS Sonic Tomograph anvnder det faktum att ljudets hastighet i trd beror p vedens densitet och elasticitet. De flesta typer av skador, exempelvis hligheter, vitrta och brunrta, frsmrar dessa vrden. Nr mtningarna utfrs p trd stts sensorer kring trdet som i sin tur kopplas till spikar som slagits igenom barken p trdet (de nuddar allts precis veden och trdet tar drmed ingen skada av ingreppet). Varje sensor kopplas i tur och ordning bort frn spiken och tre slag grs sedan med en speciell hammare p spiken dr sensorn tidigare var inkopplad. De kvarvarande sensorerna mter sedan ljudhastigheten frn spiken till de vriga sensorerna (Bild 10).

Bild 10. PICUS Sonic Tomograph installerat p ett trd. Innan mtningen utfrs stts sensorer och spikar runt stammen, sedan kopplas sensorerna till spikarna.

Nr detta sedan har gjorts fr samtliga spikar gr det genom ett datorprogram att rkna fram en tvdimensionell bild (Bild 11) ver trdets inre. Bild 11 visar till vnster ett trd med rta eller hlrum i mitten, de bl och lila delarna. De bl delarna visar ved som r mycket frsvagad, ofta s passa att det gr att krama ihop veden med hjlp av endast hnderna. Till hger ses ett trd utan ngot rtangrepp eller hlighet. De bl och lila partierna som syns p det vnstra trdets utkanter kallas fr kugghjulseffekt och bildas nr trdet r helt intakt, troligen beror effekten p att hastigheten mellan de nrmsta spikarna felaktigt mts som svag d resten av veden r intakt.

Bild 11. Resultat av mtning med hjlp av PICUS Sonic Tomograph installerat p tv olika trd.

10

4.1 Underskning av boken

Fr att f en god uppfattning ver huruvida boken p Katedralskolan hade rta, samt vilken utbredning denna i s fall hade, gjordes fem PICUS-mtningar p olika hjd. Den frsta mtningen gjordes p 175 cm hjd, den andra p 80 cm hjd, tredje p 60 cm, frde p 40 cm och till sist den femte p 10m hjd. Tillsammans ger dessa mtningspunkter en bild ver hur veden ser ut p varje mtpunkt, och drmed finns mjlighet att dra slutsatser kring den eventuella utvecklingen ver rtangreppen. 4.1.1 175 cm hjd D PICUS mtningen gjordes p 175 cm hjd syntes inga tecken p rta, utan endast den kugghjulseffekt vilket har beskrivits ovan (Bild 12).

Bild 12. PICUS mtning p 175 cm hjd.

11

4.1.2 80 cm hjd D PICUS mtningen gjordes p 80 cm hjd syntes inga tecken p rta, utan endast mindre tecken p kugghjulseffekt, vilket har beskrivits ovan (Bild 13).

Bild 13. PICUS mtning p 80 cm hjd.

12

4.1.3 60 cm hjd D PICUS mtningen gjordes p 60 cm hjd syntes tydliga tecken p att veden brjat frsvagas, men det gr inte att utskilja ngon speciell punkt dr veden r som vagast (Bild 14).

Bild 14. PICUS mtning p 60 cm hjd.

13

4.1.4 40 cm hjd D PICUS mtningen gjordes p 40 cm hjd syntes ytterligare frsvagning, frmst i trdets mitt med brjan mellan mtpunkt 1 och 2 och genom trdet fram till mellan mtpunkt 7 och tta (Bild 15). Resterande delar av veden verkar ven dessa vara frsvagade, frutom den yttre delen mellan mtpunkt 5 och 6, samt mellan 8 och 12.

Bild 15. PICUS mtning p 40 cm hjd.

14

4.1.5 10 cm hjd D PICUS mtningen gjordes p 10 cm hjd syntes mycket tydliga tecken p lngtgngen rta dr endast mindre delar av trdets kanter var intakta. Dessa delar var mycket tunna och terfanns vid mtpunkt 5, 9 och 12.

Bild 16. PICUS mtning p 10 cm hjd.

15

5 Slutsats
Trdet har mnga skador, bde i form av den stora brnnskadan, men ven i form av mekaniska skador och ett strre antal svampar. Frekomsten av stubbdyna r speciellt orovckande d den r knd fr att vara en svr rtsvamp som brjar angripa rtterna innan den fortstter uppt genom stammen. Detta styrks av de PICUS-underskningar som gjorts, vilka visar ett rtangrepp som gr frn trdets stambas och uppt i stammen. Genom underskningen vcks drmed ven misstankar om att rtangreppet kan vara nnu vrre under jord, vilket kan betyda att rtterna r mycket svrt angripna av stubbdynan. Den totala bilden av boken r tyvrr mycket orovckande. Eftersom trdets stambas, och troligen ven rotsystem r angripet av rta, kan hela trdet vlta vid exempelvis hrdare vindbyar eller av den tyngd som uppkommer i och med full lvsttning. Detta blir speciellt tydligt nr en jmfrelse grs med tidigare mtresultat i Malm dr trdet sedan flldes (Bild 17). Detta trd var, precis som den underskta boken, angripet av stubbdyna och vid fllningen saknade veden helt stabilitet.

Bild 17. PICUS mtning en lind i Malm som sedan flldes. Den rda pilen p den vnstra bilden visar var mtningspunkt 1 var. Det gr genom jmfrelsen tydligt att se hur vl mtningen stmmer verrens med rtans utbredning.

16